Självstyrelserörelsens motiv i bok # 2


l sin första bok dyker han ner i Ålandsfrågan från december 1917 till juni 1922. Nu har Mats Adamczak släppt en uppföljning - ett dokument om självstyrelserörelsen och morfadern Johannes Holmberg.

- Till skillnad från vad många tror var min morfar på sätt och vis ansiktet utåt för Ålands självstyrelse. I framkant har man alltid enbart nämnt Julius Sundblom, säger Mats Adamczak.

Hans morfar var Johannes Holmberg - lotsen och jordbrukaren som blev en av de centrala personerna i självstyrelserörelsen på Åland. Nu har morfaderns minnesanteckningar och tankar samlats i boken "Minnen och reflektioner - från Ålandsfrågans dagar".

Osäker på förening

Johannes Holmberg föddes den 7 augusti 1887 i Geta, och dog den 27 oktober 1966 i samma kommun. Enligt uttalanden från honom själv ska han ha varit Julius Sundbloms lärjunge - tills läraren gick bort från det fosterländska spåret och engagerade sig i Ålandsrörelsens svenskvänliga verksamhet.

Johannes Holmberg var nämligen tveksam till Ålands återförening med Sverige. Han menade att finlandssvenskarna på många sätt skulle tappa sin möjlighet att påverka språkfrågan i Finland om Åland togs i svensk ägo, och var därför för ett självstyrande landskap i stället.

- Det som inte har kommit fram är att Johannes sa: "Om inte Finland skärper sig och Åland far en dräglig självstyrelse vill jag också att vi ska bli en del av Sverige", säger Mats Adamczak.

Två rörelser

I självstyrelsefrågan fanns två rörelser. Båda ville Ålands bästa, men hade olika förhållningssätt till hur det skulle gå till.

-Det är egentligen mycket enkelt- Ålandsrörelsen hade svenska statens stöd. För Sverige har Åland nämligen alltid varit en viktig militärstrategisk ort. På andra sidan stod Åländska kommittén. Den hade inget finskt stöd över huvud taget, säger Mats Adamczak.

Morfadern Johannes Holmberg och hans kompanjoner stod alltså ensamma

-Det blir ganska snedvridet när man säger att Julius Sundblom vaR självstyrelsens fader. Han arbetade ju flitigt för att Åland skulle bli en del av Sverige igen.

Ovisshet

Efter att ha grävt i arkivmaterial och historiska dokument anser Mats Adamczak att det finns många frågetecken om hur självstyrelseprocessen egentligen såg ut

- Genom an ha forskat i frågan har jag sett hur många oklara uppgifter det faktiskt finns. Del handlar om allt från suspekta namninsamlingar till möten som kanske aldrig hölls. Landstinget 1922 kontrollerade på mänga sätt hur frågan och situationen såg ut utåt.

Just namninsamlingarna om huruvida Åland skulle förenas med Sverige igen är en anmärkningsvärd del av Mats Adamczaks forskning.

- De som var anställda av finska staten vågade säkert inte skriva under namninsamlingarna. På motsatt sätt kallades de som inte skrev under namninsamlingarna "vägrande", vilket var jobbigt och uthängande. Ingen vet var den andra namninsamlingen befinner sig, och inte heller om rösträkningarna var helt neutrala. Vissa namn på namninsamlingen har till och med samma handstil.

Digitalt och tryckt Boken

"Minnen och reflektioner - från Ålandsfrågans dagar" släpptes på iBooks i juli. iBooks är en app som låter användaren bläddra bland, hämta och läsa böcker via Appleprodukter. - Med iBooks har jag kunnat göra boken till ett multimedialt verk. Man har stora möjligheter att utforma boken som man vill, och jag har till exempel kunnat markera väsentliga ord som har definitionen kopplade till sig. jag kan uppdatera boken om jag vill, och jag har redan ändrat och lagt till en hel del, säger Mats Adamczak.

Han poängterar att han inte har skrivit boken som en hämndaktion mot Ålandsrörelsen och framställningen av den.

- Jag är inte ute efter revansch för min morfars del på något sätt. Jag vill bara se vad som egentligen hände från självstyrelserörelsens sida och hur situationen under ganska extrema tider i Ålands historia. Denna sida har sällan kommit fram. Förutom i iBook-format släpper Mats Adamczak också boken i tryck.

- Jag siktar på att släppa boken i traditionellt format till julen.


Featured Posts
Recent Posts