Självstyrelsens glömda hjältar


Självstyrelsen tvingades inte på Åland av Finlands riksdag. I stället var det några utflyttade ålänningars idoga arbete i Helsingfors som resulterade i att Åland fick lagstiftningsrätt och språkskydd.

Nya Åland har läst handlingarna från 1918-20.

Vem var det som först kom med idén till självstyrelse under Finland för att hindra att Åland skulle glida iväg västerut? I vems huvud formade sig tanken på lagstiftningsbehörigheten och skyddet för det svenska språket och kulturen framom att bli en del av Sverige?

Var det Finlands riksdag eller Nationernas förbund, föregångaren till Förenta Nationerna? Eller kom det från något helt annat håll?

Den frågan har inte tidigare belysts särskilt ingående. I en Åsub- rapport från 2007 heter det att initiativet kom från Finlands riksdag som lät utarbeta ett förslag till självstyrelse för ”de separatistiskt lagda öborna”. Ålänningars verk

Men i handlingar som var hemligstämplade i 40 år visas händelserna i ny beslysning: Alla ålän ningar var inte separatistiskt lagda – även om ”Ålandskungen” Julius Sundblom oblygt använde sin tidning som propagandaorgan för att Åland skulle tillhöra Sverige och fick opinionen med sig.

Det fanns en grupp ålänningar i Helsingfors som kämpade aktivt och intensivt för att riksdag och regering skulle vinna ålänningarnas förtroende genom att ge Åland en vittgående självstyrelse. Redan den 14 maj 1918, bara fyra månader efter Ålandsrörelsens resa till Sverige med 7.135 namn- underskrifter i bagaget, kom gruppen med det första utkastet till hur självstyrelsen borde ordnas. Redan här finns de viktigaste självstyrelsefrågorna på pränt.

Från början sex

Herrarna i den så kallade Ålandskommittén – av ålänningarna betraktade som finlandssvenskar och av finländarna som ålänningar bosatta i Helsingfors – var Bertel Jung, som hade författat utkastet och fått det granskat och undertecknat av de övriga i gruppen Björn Cederhvarf, L.W. Fagerlund, Reinhold Hausen, Lars Sonck och Artur Tollet. Utkastet förfinades sedan och lämnades till senator A. Frey. Gruppen utökades senare med Otto Andersson, Jim Östling, Fridolf Sundbergoch Johannes Holmberg.

Mats Adamczak, dotterson till Johannes Holmberg, hemmansägare från Geta, har grävt i arkiven, läst alla handlingar och gett Nya Åland möjlighet att ta del av dem.

Han är förundrad över att den officiella historieskrivningen inte i högre grad beskriver hur själv-styrelsetanken uppkom och vilka som utformade de första idéerna. – Jag har vetat att min morfar hade inflytande vid den här tiden, men jag hade ingen aning om att han var direkt involverad i självstyrelsens tillkomst, berättar han. "Djupt imponerad” Efter att ha läst originaldokumenten kan han konstatera att den officiella sanningen – att självstyrelsen påtvingades ålänningarna av riksdagen och regeringen i Finland – inte stämmer. – Det borde nämnas att själv- styrelsen har formats av ålänningarna själva och att rikspolitikerna gick till färdigt dukat bord. Det är häftigt, och jag är djupt imponerad av deras arbete. Självstyrelsens födelse visas i ett helt nytt ljus, säger han, eftersom en tidigare så gott som okänd bit nu kan fogas till pusslet. Men det ena behöver inte utesluta det andra, tillägger han – att Ålandsrörelsen och Julius Sundblom drev på så hårt för en förening med Sverige gjorde rikspolitikerna mer benägna att ge ålänningarna särrättigheter än de annars hade varit. Även Bertel Jungs barnbarn Kerstin Hanf, som numera bor på Åland, har anteckningar sparade från den här tiden. Annika Orre Nya Åland

#NyaÅland #Artikel

Featured Posts
Recent Posts